Internationella kvinnodagen har passerat, det har säkert inte gått någon förbi. Den har funnits i över hundra år och är lika aktuell, kanske behövs den mer än någonsin med tanke på hur svårt många kvinnor har det världen över. Ibland känns det som utvecklingen står stilla.
I välmående länder har vi problem av annat slag, antalet kvinnor på ledande positioner och styrelser i börsnoterade bolag. När det gäller styrelser och kvinnliga vd:ar händer inte mycket, även om det går framåt med små steg.
Jag tror inte på kvotering, men med fler kvinnor på ledande positioner i bolagen, där basen finns, tror jag rekryteringen till styrelserna kommer att öka.
Glädjande nog har andelen kvinnor ökat i svenska företagsledningar enligt Grant Thorntons årliga internationella undersökning. Jämfört med föregående års undersökning har andelen ökat med två procentenheter och andelen kvinnor är nu 28 procent i svenska medelstora företag. När undersökningarna startade 2004 var andelen 18 procent.
Globalt sett ser det inte lika ljust ut, andelen kvinnor på toppjobb har ökat från 19 procent år 2004 till 22 procent idag, det kan man kalla en långsam utveckling. Den som är intresserad kan läsa hela rapporten här.
Jag kan bara se en fördel att det finns en blandning av individer med olika bakgrund. På så sätt tror jag att risken är mindre att ett företag inte skulle anpassa sig till sin omvärld. Man ska uppmuntra att det finns fler kvinnor på ledande positioner. Däremot är kvotering knepigt då det finns så många andra variabler som man kan ta hänsyn till. T.ex. olika typer av utbildning, olika åldrar, invandrarbakgrund, erfarenhet från speciella branscher osv.
SvaraRaderaDet största problemet är att det finns väldigt få kvinnor som är redo att ge upp det som krävs för att vara avancera till dom högsta posterna i ett bolag.
SvaraRaderaAtt behöva jobba kvällar och inte minst vara ute på tjänsteresa och inte träffa familjen är absolut inget roligt liv och dom flesta kvinnor väljer istället att vara välmående medelklass istället.
Det skall tilläggas att det inte finns så många män heller men det är vanligare att man tränar pojkar att tävla till idioti än flickor. Dessutom råkar inte män ut för en hormonbomb i form av graviditet mitt i karriären har sett ganska många kvinnor tappa intresset för karriären under den tiden.
Om man kikar på vilka som är framgångsrika i skolan förstår man att det kommer att ordna sig.
SvaraRaderaLite rolig kuriosa är att det finns fler vd-Johan än vd-kvinnor. Likaså finns fler styrelseledamöter i börsnoterade bolag som heter Anders än det finns kvinnor på dessa poster.
SvaraRadera
SvaraRaderaHeureka!
Ja men då har vi ju lösningen på problemet. Genom att välja andra namn på pojkar än just Johan och Anders kommer andelen kvinnor på VD-poster i börsnoterade företag att öka.
Tänkte inte på det!
SvaraRaderaFinansmamman skrev: "Jag tror inte på kvotering, men med fler kvinnor på ledande positioner i bolagen, där basen finns, tror jag rekryteringen till styrelserna kommer att öka."
"Ledande positioner där basen finns"? Är det VD-positioner som åsyftas? Det är onekligen där basen brukar finnas. Förvisso rekryteras många styrelseledamöter från VD-stolar. Men finansmamman duckar ju för själva kärnfrågan: "HUR får man fler kvinnor på ledande positioner i bolagen, där basen finns?"
Christine Lagarde, chefen för internationella valutafonden, nämner att det går bättre för företag med jämn könsfördelning i beslutstoppen. 60-40 är ett bra ratio. Det företag i Sverige som uppfyller det är HM.
SvaraRaderaAnna Wahl, professor på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm menar att lösningen är att under en övergångsperiod införa lagstadgad kvotering. Professor Wahl anser att det inte är den slutgiltiga lösningen. Det är snarare ett underlättande verktyg för att ändra ledningsstruktur. ¨Lagstiftning är visserligen inte allt i den här sortens arbete, men vi har märkt att när en lag i ämnet träder i kraft blir det stora skillnader.¨
Kanske det är samma sak med föräldraförsäkringen. Individualiserar den kommer normen att ändras och därmed viljan att se det mervärde i vinst för våra företag det innebär.
Blir det inte stelt om alla företag måste ha minst 60-40? Jämför med gymnasieklasser. I snitt är det 50-50 mellan könen. Man eftersträvar ett snitt på 3 i medelbetyg (enligt det gamla betygsystemet 1-5). Är det inte där man ska börja, att använda snitt? Borde inte vara särskilt konstigt med 70-30 eller 30-70 också för den delen i enstaka fall
SvaraRaderaTack för alla synpunkter!
SvaraRadera