Nya ränteprodukter från Nordea

När räntorna är låga på våra sparkonton dyker nya sparprodukter upp, Nordeas räntebevis är en produkt som snabbt blivit populär. Från början fanns bara sex bolag noterade, men listan har fyllts på  och innehåller idag en bra mix av bolag. Här finns listan över räntebevisen.

Räntebevisen säljs i poster på 10 000 kronor och löper oftast på fem år, men kan när som helst säljas över börsen. Räntan betalas ut fyra gånger om året. Senaste räntebeviset att noteras, så vitt jag vet, är Lindorff som ger en årlig ränta på 3 månaders Stibor + 4,10. Lindorff är verksamt inom kund- och kredithanteringstjänster.

Som alltid med sparprodukter finns en viss risk. Emittenten Nordea i sig är en risk och de underliggande bolagen kan om det vill sig illa gå i konkurs, även om risken är liten. Ju högre ränta, desto högre risk.

I februari lanserade Nordea Fasträntebevis. För närvarande finns fem bevis, Avon, Bombardier, Lindorff, Selecta och US Steel, räntan varierar mellan 4,35 och 4,95 procent.

Fasträntebevisen ger en fast årlig ränta till skillnad mot räntebevisen som har en del av räntan rörlig. Det är den stora skillnaden, i övrigt är de båda bevisen uppbyggda på samma sätt. Läs mer om fasträntebevisen här.

Jag förstår att bevisen har blivit populära, de kan vara ett alternativ till bankboken, bara man är medveten om riskerna. Ett sätt att sprida risken är att köpa olika räntebevis. Själv håller jag mig till börsen, men där är risken förstås betydligt högre.

Imorgon är det dags för Avanza Forum igen, av olika anledningar kan jag inte vara på plats, men jag har tänkt mig att följa evenemanget live framför tv:n i mån av tid. Det fina är att hela dagen även går att se i efterhand, jag behöver inte missa något.

Tankar om SAS preferensaktier och nya räntebevis från Nordea

Det har blivit populärt bland företagen att emittera preferensaktier för att ta in nytt kapital, senast ut är SAS som just nu erbjuder allmänheten att teckna sig för preferensaktier till ett pris av 500 kr styck, den årliga utdelningen är 50 kronor, en direktavkastning på 10 procent.

SAS behöver återigen stärka kassan och kapitalet ska bland annat användas till att modernisera flygplansflottan. Teckningstiden är 10 februari-19 februari.

Frestande hög utdelning, men till  hög risk, kanske något för den som tror på SAS och är riskbenägen. Andra som tror på SAS är råvarugurun Jim Rogers som köpt aktier i både SAS och ryska Aeroflot, modigt!

Jag har inte för avsikt att teckna mig för preferensaktierna, jag äger inga preferensaktier alls. I dagsläget fokuserar jag hellre på vanliga aktier där jag kan ta del av en värdestegring och utdelning. Ja, en eventuell värdestegring är kanske bäst att tillägga, det är ju inte alltid det går som jag tänkt mig.

Det är förstås en smaksak hur hög risk man vill ta, det finns andra preferensaktier som ger relativt bra avkastning till en lägre risk.

Ett annat alternativ för den som söker ränteplaceringar kan vara Nordeas räntebevis. I dagarna släpper banken ytterligare räntebevis, denna gång på Bombardier, Ladbrokes, Peugot, Stora Enso och UPC, alla med varierande ränta.

Räntebevisen löper på fem år och kan när som helst säljas över börsen. Men de är inte heller riskfria, Nordea i sig är en risk och de underliggande bolagen kan gå i konkurs, även om den risken är minimal just nu. Ett sätt att sprida risken är att köpa räntebevis i flera bolag.

Listan över Nordeas räntebevis finns här och läs gärna mina tidigare inlägg om räntebevis.

Trots att börsen har gått bra den senaste tiden tycks intresset för ränteplaceringar inte svalna, men i takt med bättre konjunktur tror jag mer kapital strömmar till börsen.

Hexpol ser otroligt starka ut, aktien fortsätter upp idag. Vd har sålt 25 procent av sitt aktieinnehav av privatekonomiska skäl, det brukar annars kunna utlösa ett tillfälligt säljtryck. Jag fortsätter att glädja mig över uppgången och hoppas förstås att den fortsätter.

Foto:SAS

Se upp med hög hävstång!

Jag har en hel del att läsa nu när rapporterna duggar tätt. Inte nog med det, senaste Di Dimension ser mycket spännande ut, ett specialnummer om det nya Afrika, världens senaste tillväxthopp.

Di Dimension pekar ut möjliga investeringar. Ja, Afrika är hett och intresset för Afrikafonder verkar ha vaknat till liv igen. Naturligtvis ingen riskfri marknad. Få se om jag investerar i en fond eller etf när jag läst mer om Afrika.

Jag är ändå med på ett hörn i Afrika som aktieägare i Kinnevik då bolaget har verksamhet i Afrika, Millicom till exempel.

Den filosofin praktiserar jag även när det gäller övriga tillväxtmarknader, genom svenska bolag som verkar i Asien och Sydamerika, till exempel Alfa Laval och Hexagon får jag ändå exponering mot länderna, utan att investera i en fond. Det är förstås en smaksak hur man vill investera, för andra kan det passa bättre med en fond eller etf.

På senaste sparträffen upptäckte jag att Nordea lanserat nya räntebevis. Nya på listan är Alcoa som ger 2,15 procents ränta och Marks&Spencer som ger 1,65 procent, lägg sen till 3- månaders Stibor. Tre "gamla" bolag finns med, nu med ny ränta, Nokia, Stena och Stora Enso.

Räntebevisen löper på fem år men kan när som helst säljas över börsen. Räntan betalas ut fyra gånger om året. Som med de flesta sparprodukter finns det förstås risker. Läs tidigare inlägg här.

På tal om risk. Det som slog mig på sparträffen var att många utställare puffade för Bull och Bear produkter med hävstång, det verkar som varje bank har ett antal Bull och Bear i sortimentet där hävstången tenderar att bli högre och högre.

Inget ont om Bull och Bear, men det går väldigt snabbt att bli av med pengar när hävstången är hög och går åt fel håll och det gör den ibland. Nu ska jag inte mästra, men det är viktigt att vara medveten om detta.

Något helt annat, moderaterna vill införa betyg från årskurs tre och fler nationella prov, stackars barn! Det har fungerat alldeles utmärkt med utvecklingssamtalen under åren, där har ämne för ämne gåtts igenom och jag har fått bra vetskap om hur det går för barnen i skolan, utan betyg.

Förändra istället det nya betyssystemet som är både orättvist och svårförståeligt. Betyg och nationella prov skapar stress, satsa på arbetsro i klassrummen, då är jag övertygad om att resultaten kommer att höjas.

Det börjar dra ihop sig till sportlov och några dagars skidåkning. Jag hoppas förstås på fint skidväder med mycket sol.

Trevlig Helg!

Intresset för räntebevis kan vara en indikering på börsvändning

Jag har besökt ett seminarium inriktat på ränte- och råvaruinvesteringar, SEB och Nordea var på plats och berättade lite om hur de tror att marknaden kommer att utvecklas och hur vi kan investera i deras produkter.

SEB ser en uppgång för metaller inom ett år, jordbruksprodukter däremot faller inom samma tidsram. Just  nu har SEB en köprekommendation på nickel på 12 månaders sikt.

Nordea presenterade sina räntebevis, något som verkar klart intressant för många, frågorna haglade. Tydligen säljer produkten bra, kanske inte så konstigt med tanke på den låga ränta som bankerna ger. Intresset kan också vara en indikering på att aktiemarknaden kan vara intressant att investera i framöver.

Just nu finns elva räntebevis hos Nordea men på måndag utökas portföljen med ett nytt räntebevis, spanska Iberdrola. Bolaget grundades i Spanien men är numera en global aktör på kraftmarknaden och siktar på att bli världsledande inom förnyelsebar energi.

Inget bolag jag forskat närmare i, men lite oroväckande kan vara att hälften av intäkterna kommer från Spanien. Bolaget har  betyget BBB+ och Nordea har satt räntan till 2,35, med Stiborräntan som grund hamnar räntan runt 3,7 till 3,8 procent.

Nokia har tagit fart, kanske tar jag hem en liten vinst idag. Jag är säkert inte den enda som tänker så, får se hur länge kursen håller sig uppe. Men Nokiamobilerna tycks ändå sälja hyfsat bra, en tydligare bild får vi säkert i samband med julhandeln.

Svolder har haft sin stämma, förslag angående utdelningspolicyn ska presenteras i nästa delårsrapport. Årets utdelning 3,30 klubbades dock igenom. Det lutar åt en försäljning, kanske fyller jag på innehaven i mina andra investmentbolag som just nu känns mer spännande än Svolder.

Nu ska jag ut i trädgården, de sista äpplena ska ner innan frosten kommer.

Nya räntebevis från Nordea

Den här helgen hade vi tänkt åka till stugan och göra klart inför vintern, men det kändes inte så lockande i regnvädret, det fick bli en helg hemma i stan istället.

Vill man ha lite sol och värme får man bege sig till sydligare breddgrader och det är precis vad jag tänker göra. Jag har köpt billiga flygbiljetter och tar med mig dottern söderut några dagar i slutet på veckan.

Nordeas räntebevis har blivit mycket populära sen de lanserades i våras. Från början var sex bolag noterade, men ytterligare bolag har noterats och på listan finns nu elva räntebevis.

De bolag som har tillkommit sen starten är Volkswagen, UPM-Kymmene, Metso, ArcelorMittal och spanska telebolaget Telefonica. Det finns en bra mix av bolag att välja mellan eller varför inte placera i fler och få bättre riskspridning.  Listan över Nordeas räntebevis finns här.

Det är naturligtvis inte helt riskfritt med räntebevis, Nordea i sig är en risk och underliggande bolag kan gå i konkurs även om den risken är minimal. Ju högre risk, desto högre ränta.

Det är viktigt att följa bolagen under de fem år räntebevisen gäller, det kan uppstå situationer när en förtida försäljning kan bli aktuell. Räntebevisen kan när som helst säljas vilket är en fördel. Till det positiva hör också att de handlas i poster om 10 000 kronor.

Läs här tidigare inlägg om räntebevis.

Vi lär få se fler nya sparprodukter framöver eftersom intresset för börsen har svalnat, men när konjunkturen vänder uppåt igen då tror jag spararna hittar tillbaka till börsen.

Grus i maskineriet för Dannemora Mineral

Grekland har sytt ihop sitt nya sparpaket på 95 miljarder kronor, tuffa besparingar väntas och helt smärtfritt lär sparpaketet inte passera, nya strejker är på gång. Hur mycket av tidigare aviserade sparpaket har egentligen sjösatts, en tidplan vore intressant att se.

Nya sparåtgärder träder i kraft först år 2013 och 2014, det dröjer alltså innan vi ser följdverkningar. Nu är Grekland en liten ekonomi, men hur ser det egentligen ut med sparåtgärderna i Spanien och Italien, går de i lika långsam takt?

Det dröjer flera år innan vi ser de fulla verkningarna, försämrade bolagsresultat osv. Nu ligger investerarna före och borde rimligtvis vara tillbaka på börsen innan bottenkänning. Men det är en oroväckande långsam process som pågår i några av de skulddrabbade länderna.

I somras fick jag stanna för ett tåg, framför ett spår som inte nyttjats på länge, men nu var det dags för den första malmtransporten från Dannemora gruva. Jag hoppas få se fler tåg, även om problemen tornar upp sig för bolaget, som inkörsproblem med sovringsverket, drastiskt sjunkande järnmalmspriser och minskad efterfrågan, vilket i sin tur leder till nedskruvad prognos för Dannemora Mineral.

Det tar tid att starta upp gruvor och är kostnadskrävande, när produktionen äntligen är igång faller efterfrågan. Ja, det är inte lätt att ligga i fas, varken för gruvorna eller investerare.

För den intresserade av Nordeas räntebevis: läs gärna artikeln på Placera.nu som förklarar begreppen kupongränta och yield.

Till något helt annat. Återigen visar studier att choklad är nyttigt, det skyddar mot stroke. Men är det här nytt, jag tycker jag känner igen forskningen, läs här. Jo, denna gång gäller studien även män och tydligen är både ljus och mörk choklad lika nyttig. Det är alltså fritt fram för alla i familjen att njuta av en chokladbit då och då.

Trevlig Helg!

Även konst är en intressant investering

När börsen går dåligt sneglar många på alternativa placeringar som råvaror, hedgefonder, företagsobligationer, fastigheter eller kanske konst.

Konst är naturligtvis inte heller riskfritt att köpa, bubblor skapas emellanåt. Just nu känns det som bubbelvarning när Edvard Munchs "Skriet" såldes för ofattbara 107 miljoner dollar, det tycks pågå en konstboom utan dess like. Hur kan en tavla vara värd så mycket?

Men jag tycker konsten verkar följa konjunkturen, en konstkrasch på tidigt 90-tal och även under finanskrisen backade priserna. Skillnaden är att det finns fler köpare idag, handeln är mer global och i tillväxtländerna ökar intresset. Så vem vet kanske konstpriserna står sig.

Men någon konstkännare är jag inte, den branschen lämnar jag åt andra.

Det som är högaktuellt är företagsobligationer, här kommer vi säkert att få se flera olika former av produkter. Nordeas räntebevis har jag beskrivit tidigare, men det går att handla liknande produkter hos andra banker, till exempel har SEB kreditbevis i Stena med hög ränta. Kreditbevisen handlas för ett större belopp, löper på fem år och behålls tiden ut, de är alltså inte så lätta att handla med som Nordeas räntebevis.

Annars är vi småsparare än så länge hänvisade till fonder med företagsobligationer. Här finns en uppsjö med fonder att välja mellan, förvaltningsavgift tillkommer och en valutarisk finns men å andra sidan är kreditrisken mindre eftersom fonden innehåller flera olika obligationer. En fond är inte heller tidsbestämd, den går att köpa och sälja när det passar.

För en tid sen läste jag att Aktietorget skapat en handelsplats för obligationer riktade mot privatpersoner och mindre bolag. Handelsplatsen går under namnet Räntetorget. Än så länge har jag inte sett att handelsplatsen startat men jag håller utkik.

Summa summarum, ingen placering är riskfri, men visst kan det vara bra att titta närmare på alternativa placeringar när det är oroligt på börsen. Men för egen del håller jag mig till börsen även om det varit berg-och dalbana den sista tiden.

Frågetecken runt räntebevisen

Vi har varit vid kusten och njutit av sol och hav några dagar men nu är det visst slut med den varan, fram med fleecetröjan igen.

Svt ondgjorde sig igår över den nya sparformen räntebevis som Nordea konstruerat och marknadsför. Aktiespararna är också kritiska till sparformen och menar att banken skjuter över risken till kunden, ja, men det framgår väl ändå tydligt och klart i villkoren.

Ingen placering är riskfri, med räntebevisen finns flera risker, dels är Nordea i sig en risk och dessutom är bolaget jag köpt räntebeviset i en risk, vill det sig illa kan bolaget gå i konkurs även om risken är liten.

Därför är det bra att följa bolagen under de fem år räntebevisen gäller, det kan uppstå en situation när en förtida försäljning kan bli aktuell. Räntebevisen kan när som helst säljas vilket är en fördel.

Jag vet inte hur Nordea informerar sina kunder men som placerare måste man ta eget ansvar, läsa på om villkoren för räntebevisen, de underliggande bolagen, kostnader osv. Helt enkelt förstå vad man köper och jag tycker nog att det framgår tydligt  i villkoren.

En annan risk är att företagsobligationer är heta, så heta att det kanske är det lätt att glömma att det även finns en risk. Men som sagt jag tycker kunden även har en skyldighet att informera sig. Läs här vad jag skrivit tidigare om räntebevisen.

Jag har fått en kommentar från minpension som berättar att man nu jobbar på att få in den kommunala tjänstepensionen och så småningom även IPS under taket. Bra att känna till är att egna inmatade uppgifter tas bort när pensionsbolagen lämnar motsvarande uppgifter, användaren information om detta genom mail. Läs uppgifterna här.

Nya sparprodukter på löpande band

Det dyker upp fler och fler sparprodukter för oss privatplacerare, senast i raden är Nordeas räntebevis. Företagsobligationer eller räntebevis som Nordea valt att kalla sin produkt kan vara ett alternativ för den som söker hög ränta, som bekant är bankerna ganska snål med den varan.

Företagsobligationer ges ut av bolag som exempelvis ABB, Sandvik och Ericsson för att stärka kassan. För oss småsparare har det handlat om för stora belopp, istället har vi sen några år tillbaka kunnat investera i företagsobligationer genom fonder.

Men nu kan vi alltså handla räntebevis direkt över börsen i poster om 10 000 kronor. Än så länge har sex räntebevis noterats, lägst årsränta har Carlsberg på 4,40 procent och högst Stena med 7,75 procent, övriga är Ericsson, Nokia, Stora Enso och Volvo.

Räntebevisen löper på fem år men kan när som helst säljas över börsen. Räntan betalas ut fyra gånger om året. Som med de flesta sparprodukter finns det förstås risker.

Nordea i sig är en risk och de underliggande företagen kan ju gå i konkurs, men den risken är nog minimal, men ändå bra att vara medveten om. Ju högre risk, desto högre ränta, Stena ger 7,75 då rederibranschen anses riskfylld. För att sprida risken kan man köpa olika räntebevis.

För den som jagar hög ränta kan räntebevisen vara intressanta eller en fond med företagsobligationer. Själv håller jag mig till aktier. En stor nackdel med företagsobligationer som jag ser det är att man går miste om en eventuell värdestegring och utdelning i aktien. Men det här är naturligtvis en smaksak hur man vill placera sina pengar och hur stor risk man vill ta.