Detta slipper man ju undan med aktierna på ISK eller kapitalförsäkring, men jag har även en vanlig depå som kräver lite arbete. Till min hjälp brukar jag ha Skattemyndigheternas aktiehistorik och Aktiespararnas bilaga, det brukar räcka.
Regeringen föreslår höjd skatt på ISK och kapitalförsäkring, jag är inte förvånad med tanke på ränteläget som råder. Det är ingen katastrof på något sätt, sparalternativen är fortfarande förmånliga, men om jag inte minns fel är det inte längesedan finansmarknadsminister Per Bolund sa att "det inte är aktuellt att ändra beskattningen på ISK".
Vi kommer med all säkerhet att få se fler skattehöjningar framöver, inte bara höjd bensinskatt och ändrade villkor för rot- och rutavdragen. Det känns osäkert med den nya regeringen som hittills skapat stor oro inom flera branscher och även stört internationella relationer. Det är bäst att ställa in sig på sämre tider.
Styrelsen i Hexpol föreslår en split av aktien 10:1, varje aktie delas upp i tio aktier. Anledningen till splitten är att underlätta handel i aktien. Så bra, det har jag väntat på, egentligen betyder det ingenting, värdet är ju detsamma.
Men på lång sikt tenderar marknaden att "glömma bort" att aktien splittats och det finns goda chanser till att den stiger. Rent psykologiskt är det ju lättare att handla en aktie som står runt 85 kronor än 850 kronor. Beslut ska tas på bolagsstämman i vår.
Goda nyheter även från Hexagon som lanserar ett sparprogram för att motverka negativa valutarörelser, aktien är upp tre procent idag.
Nu ska jag återgå till deklarationen.
Inlägg
19 kommentarer:
Jag är också ganska säker på att han i sitt besök på Nordnet Live sa att ISK skulle lämnas opåverkat. Men politiker behöver visst inte stå vid sitt ord som vi andra dödliga...
Sakta i backarna! När det gäller beskattningen av ISK och KF så föreslår (Obs!) regeringen (med V som drivande) en höjning. Förslaget ska ut på remiss och först därefter ska riksdagen fatta beslut i frågan. Av bloggens formulering får man intrycket att beslutet redan är taget.
Du skriver vidare att det inte är någon katastrof. Själv tycker jag däremot att det snudd på är precis det. När det gäller sparande, som ofta är långsiktigt, är det av stor vikt att man har uthålliga spelregler. Även utifrån andra aspekter är det angeläget att värna hushållens sparande. Här kan jag varmt rekommendera ett inlägg från sparekonomen Ylva Yngveson på Brännpunkt i dagens SvD (2015-04-01). Det är mycket bra skrivet!
Till anonym:
Man kan inte av den anledningen att ett beslut är långsiktigt, hävda att regelverk ska förbli oförändrade. Att skaffa barn är minst sagt långsiktigt. Det utgör inte skäl för att hävda att regler för barnbidrag och arv bör förbli desamma. Att välja utbildning är också ett ytterst långsiktigt beslut, men det ger inga incitament för att kräva att yrkeskrav och yrkesbehörigheter ska förbli desamma. Det var två exempel, listan kan givetvis göras oändligt lång.
Till Jim Nyberg:
Tänk vad förbannad man kan bli över ointelligenta inlägg. Jag skrev "...är det av stor vikt att man har uthålliga spelregler". Det får du till att jag skulle "hävda att regelverk ska förbli oförändrade". Det är, Jim Nyberg, en väsentlig skillnad på innebörden av orden "uthålliga" respektive "oförändrade"! Hade du insett det förmodar jag att du inte hade skrivit ditt inlägg.
Sedan drar du in barnavel och ty åtföljande barnbidrag i sammanhanget. Svara då, Jim Nyberg, på hur många gånger barnbidraget har sänkts de senaste 5, 10, 15, 20, 25.... åren ?!
Sedan fortsätter du att dra paralleller till utbildning och krav på yrkesbehörighet? Är du rabiat eller vad är ditt problem? Eller är det ett dåligt aprilskämt du kommer med?
Hur frekvent förändras utbildningsinriktning och motsvarande yrkeskrav? Jag diskuterade långsiktighet utan att närmare precisera vad det innebär. Jag har dock aldrig krävt beslut som skall gälla i evighet. Inte ens in i aftonsången för den delen.
Din inställning verkar präglas av någon form av dagdrömmeri. Att utgå från att alla förutsättningar, lagar, regelverk etc. kan förändras från en dag till en annan omöjliggör all form av planering. Vågar du satsa på någonting? Eller struntar du i konsekvenserna för dig och din ev. familj? Låt mig då fråga vad du gör på den här bloggen? Vad du gör på Avanzas hemsida?
Om du har någon adaptiv förmåga kan jag här bjuda på det inlägg i SvD som jag refererade till. Det finns i alla fall en till som delar min oro inför de föreslagna regeländringarna.
"Fel att höja skatt på privat sparande
Förutsättningarna för privat sparande har försämrats. Olika skatter på sparandet har höjts. Ändå är behovet av att spara privat mycket större idag än det varit tidigare. Därför bör politikerna tänka om, skriver Ylva Yngveson, fristående analytiker som bevakar privatekonomiska frågor.
Regeringen lägger nu förslag om höjd skatt på vissa sparformer. Det är ett steg i fel riktning. Den allmänna inställningen till sparande verkar vara att det är något förlegat och som inte ska behövas eller något som bara höginkomsttagare sysslar med och därmed kan bära högre skatter. Men vanliga hushålls behov av att spara är egentligen större än någonsin. Sparandet behöver ges en renässans.
Även på en nationell nivå ifrågasätter regeringen rimligheten med sparande. Det kan passa bättre med ett balansmål när statsskulden är låg och förtroendet högt än med dagens överskottsmål för offentliga sektorn. Oavsett vilket av dessa mål som väljs handlar politiken om att spara i goda tider för att ha mer att använda i sämre tider. Att stat och kommun ska ha överskott eller ekonomi i balans över tid och att företag ska ha större inkomster än utgifter ses som viktigt för stabilitet och överlevnad. En självklar väg att gå för att klara kärva tider och för framtidssatsningar.
Att hushåll ska ha som mål att gå med överskott diskuteras sällan på detta sätt, men är i realiteten ännu viktigare då det inte finns någon annan som problem kan lastas över på. Offentliga sektorn kan höja skatter och företag kan gå i konkurs. Sådana utvägar existerar knappast för vanliga hushåll. Hushållens sparande borde vara en självklar aktivitet och något att stödja från politikerhåll.
Under senare år har dock politikerna försämrat förutsättningarna för privat sparande. Det har blivit svårare att förstå konsekvenserna av val av sparform trots försöken till förnyelse på området. Samtidigt har skatter på sparande höjts.
forts.
1. Skatten på kapitalförsäkringar höjdes i samband med att Investeringssparkontot, ISK, lanserades. Samma skattesats gäller, 30 procent. ISK skulle vara lösningen på många problem på sparmarknaden, bland annat svag konkurrens. Men det är inte självklart ett fördelaktigt sätt att spara på, långsiktigt sett. Ett årligt skatteuttag, oavsett om värdet gått upp eller ned, är lika besvärande för värdetillväxt som årliga avgifter är. Och nu kommer förslag om ytterligare höjd skatt.
2. En annan skatt som förändrats är årliga skatten på fonder. Den har flyttats över till spararna i stället för att ligga hos fondbolagen, som ofta haft möjlighet att skatteplanera. Skatten landar nu i deklarationen och ska betalas av spararen.
3. Högsta avdrag för pensionssparande har drastiskt minskats i år för att helt slopas 2016, vilket gäller de flesta löntagare. Detta långsiktiga sparande har hamnat i strykklass. Avkastningsskatten har höjts under årens lopp. Avdragsgillt sparbelopp har sänkts i omgångar. Osäkerheten om sparformens lönsamhet har förstärkts av förändringar av marginalskatterna. Avkastningsskatten är dock lägre än i andra sparformer, 15 procents skattesats. Nu innebär stoppet för nysparande att skatten på långsiktigt nysparande fördubblats.
Men behovet av att spara är mycket större idag än det tidigare varit. Det finns flera orsaker till det.
• Välfärden. Skatter går inte att höja hur mycket som helst. Framtida krav på resurser för välfärden leder till prioriteringsbehov. Det innebär förmodligen mindre av bidrag och stöd till det som inte är direkt vård, skola och omsorg. Istället kan det bli mer av självrisker och egen finansiering för individen. Det går knappast att komma undan denna utveckling, vilken innebär ökat krav på privat sparande.
• Bostaden. Bostadsinköp kräver mer pengar än tidigare. Priserna har stigit kraftigt och boendekostnaden ökar. Med kommande krav på amortering och krav på kontantinsats ställer det ökat krav på sparutrymme för hushållen.
forts.
• Prylsamhället. Det kan verka lyxartat, men är en reell verklighet som inte minst ensamstående föräldrar konkret känner av. Vår standardökning har lett till att vi omger oss av kapitalvaror och teknisk utrustning som blivit nödvändiga. När vi blir beroende av datorer, mobiler och olika abonnemang för exempelvis kontakt med samhällsservice måste prylarna finnas där och bytas ut när de slutar fungera. Det ställer krav på ett större buffertsparande.
• Pensionen. Eftersom varje inkomstår påverkar pensionens slutliga storlek behöver de flesta på egen hand stärka sin pensionsekonomi. Alla kan inte arbeta full tid alla år vilket direkt minskar avsättningarna till pensionen. Sparande behövs både för inkomstförstärkning och för buffert. På pensionsdagen behöver sparkapitalet vara som störst. Det är inte som pensionär förmågan att spara är som störst.
Den samlade sparkvoten hos hushållen är hög idag. Men nära hälften av nysparandet består av kollektivt sparande. Det är pengar som sätts av till tjänstepension och premiepension, pengar som individer inte kan använda för konsumtion eller investeringar idag. Det är låst kapital.
Dessutom är hushållens privata finansiella sparande mycket ojämnt fördelat. Hela 28 procent av 20-69-åringarna i Sverige har inget eller ett mycket litet sparkapital, enligt Länsförsäkringar. Om ginikoefficienten på lönesidan i Sverige är förhållandevis låg och därmed visar på relativt små löneskillnader är ginikoefficienten på förmögenhetssidan väldigt hög och visar på en stor koncentration. En liten grupp äger det mesta av den totala förmögenheten.
Att främja sparande och signalera sparandets vikt för alla hushåll borde politikerna i hög grad stå upp för. I stället agerar man med åtgärder som försämrar för spararna.
Det är dags för en kursändring till mer positiv attityd till sparande. Det är dags för ökat stöd till spararna genom lägre kapitalskatter, inte högre, samt motivation och bättre sparformer för dem som mest behöver öka sitt sparande. Och, blir det dags att sänka kapitalskatten för ränteavdragens skull, är det dags att sänka avkastningsskatten på pensionssparande, kapitalförsäkring och ISK. Sparande är en sund omfördelning av inkomster över livet till ökad trygghet för individen och ökad stabilitet för samhället. Lika viktigt som ekonomisk balans över tid är viktig för offentliga sektorn. Det är dags för en sparreform.
YLVA YNGVESON
forts.
Avslutningsvis konstaterar jag att du förmodligen är ganska unik när det gäller skälen för att skaffa barn. Du ser det uppenbarligen som ett sätt att få del av barnbidrag.
Hasse & Tage hade en sketch för många år sedan där man betraktade barnen som en investering och undrade om det kunde betala sig. När man kunde påräkna att få nytta av dem? Skicka dem på enklare ärenden etc? Tack och lov har nog alla, möjligen då med dig som ett lysande undantag, föräldrar en annan syn på skälen för att skaffa barn.
Jim Nyberg:
Ingen kan ta ifrån dig din utbildning eller dina barn. Dina besparingar däremot, eller åtminstone delar av dem, kan dock tas ifrån dig! Via olika typer av skatter.
Ja, varför protestera mot piskstraff av bloggare när det kan skada ekonomin. Ekonomin är ju som alla vet långt viktigare än trams som mänskliga rättigheter. Med vänlig hälsning, /ironi
Jag förstår inte varför så många envisas med att kommentera ekonomiska frågor här? Avanza och Placera:s forum ska självklart användas enbart till det de är avsedda för - diskussion om mänskliga rättigheter.
Med vänlig hälsning/sarkasm
Handen på hjärtat Finansmamman, ett skattesystem ska definitivt inte vara avhängigt av ränteläget. Skattelagstiftningen ska "stå på egna ben" och fungera oavsett ränteutveckling.
Till Jim Nyberg kan jag säga att ska vi ha ett system där lagstiftningen inte har ett långsiktigt perspektiv kommer det vad gäller skatteområdet att innebära att den svarta ekonomin växer sig starkare igen. Vem vågar riskera att ens pengar försvinner på hastigt påkomna regelförändringar?
Ju mindre skattekronor som kommer in till staten desto sämre blir förutsättningarna att bekosta samhällsservice med allmänna medel.
Vem vet Jim Nyberg, du kanske står helt utan barnbidrag praktiskt taget från den ena dagen till den andra.
Det skadar inte att i sådana här sammanhang tänka lite längre än näsan räcker.
Till Anonym1,
Hej, riktigt, jag har rättat upp inlägget, än så länge är det ett förslag.
Jag är inte heller för en höjning av kapitalskatter, det jag menar är att regeringen drar nytta av minusräntan, likväl som oljepriset är lågt och det används som argument att höja bensinskatten. Skatterna kommer troligtvis inte att minska den dagen räntan och oljepriserna stiger.
Eftersom regeringar kommer och går är det svårt med långsiktiga spelregler.
Till anonym (nr1):
Ditt första påstående instämmer jag till fullo i, du kan uppenbarligen bli förbannad över ett inlägg.
I övrigt orkar jag inte bemöta hela din novell, vill man bedriva omfattande debatter finns det andra forum för det, som är avsedda för just sådana ändamål. Däremot vill jag påtala att barnanskaffning och utbildning endast var två exempel. Det står dig fritt att utifrån egna preferenser applicera resonemanget på det sakområde du föredrar, vare sig det är skatt på arbete, miljöbilspremie, regler för utbetalning av olika pensioner eller parkeringsavgifter. Spelregler förändras, av politiska, ekoomiska eller andra orsaker. Så har det varit och så kommer det att förbli.
Till Jim Nyberg:
Om du inte klarar av att hålla dig till sakfrågan, som de facto handlade om ändrade skatteregler för ISK och KF, finns det andra debattforum där du kan breda ut dig och där ett allmänt svamlande kanske uppskattas mer.
Jag värdesätter att du inte orkar bemöta "min novell" (eller kanske snarare besparar oss från det); som dessutom i själva verket var ett citat av Ylva Yngvesons debattinlägg i kärnfrågan.
Har du några tips kring deklarationen? :)
Hej,
Nej, när det gäller värdepapper har jag inga mer tips än de generella som står att läsa i de flesta affärstidningar.
Man kan ha förståelse för att vissa skatter kan behöva höjas och ett golv för beskattningen av ISK och KF är OK. Problemet är det skattepåslag statslåneräntan + 0,75% som man gör.
Jag hade mycket hellre sett slopade ränteavdrag och ökad fastighetsskatt som dessutom ligger i linje med vår omvärld.
Skicka en kommentar